📚 Källor & referenser

ADHD-kompassen bygger på etablerad forskning, internationella riktlinjer och större systematiska översikter. Här listas ett urval av de mest centrala och grundläggande källorna som ligger till grund för texterna på sidan.

1. ADHD som diagnos & hjärnans utveckling ▼
  • American Psychiatric Association (2013). DSM-5 – Neurodevelopmental Disorders.
  • National Institute of Mental Health (NIMH). Översikter om ADHD och hjärnans funktion.
  • Shaw et al. (2007). Studier om försenad mognad i pannloben hos barn med ADHD.
  • Castellanos et al. (2002–2015). Hjärnavbildningsstudier av ADHD.
2. Självreglering, exekutiva funktioner & Barkley ▼
  • Barkley, R. A. (1997–2022). Teorin om ADHD som en störning i självreglering.
  • Diamond, A. (2013). Översikter om exekutiva funktioner.
  • Sonuga-Barke (2005). Modeller om motivation och tidsuppfattning vid ADHD.
3. Medicinsk behandling – effekt & säkerhet ▼
  • Faraone et al. (2002–2022). Långtidsdata om centralstimulantia.
  • Swanson et al. (2008). MTA-studien – effekter av medicinering & beteendebehandling.
  • NICE Guidelines (Storbritannien). Rekommenderad behandling och uppföljning.
  • Läkemedelsverket (Sverige). Nationella behandlingsrekommendationer.
4. Skola, anpassningar & pedagogiska stödinsatser ▼
  • Skolverket / SPSM – styrdokument om extra anpassningar och särskilt stöd.
  • Hattie (2012). Forskning om vad som påverkar lärande – struktur & relationer.
  • DuPaul & Stoner (2014). ADHD in the Schools – evidensbaserade strategier.
  • Klingberg (2016). Arbetsminne och kognitiva utmaningar i undervisning.
5. Föräldrastöd & familjeinterventioner ▼
  • Barkley Parent Training Manuals (1997–2020).
  • Scott et al. (2010). Effekt av föräldraprogram vid ADHD.
  • NICE Guidelines – avsnitt om föräldrautbildning.
6. Flickor & pojkar – ADHD och könsskillnader ▼
  • Gershon (2002). Översikt om könsskillnader vid ADHD.
  • Quinn & Madhoo (2014). ADHD hos flickor – diagnostiska utmaningar.
  • Rucklidge (2010). Flickor med ADHD – risker och skyddsfaktorer.
7. Digitala världen, skärmar & spel ▼
  • APA (2015). Översikt om skärmtid & psykisk hälsa.
  • Weinstein (2017). Digitala belöningssystem & dopamin.
  • Przybylski & Weinstein (2019). Balans, spel och motivation hos unga.
8. Registerstudier – risker & skydd ▼
  • Karolinska Institutet (2012–2024). Registerstudier om ADHD, kriminalitet & olyckor.
  • Lichtenstein et al. (2012). Minskade risker under perioder med behandling.
  • Dalsgaard (2014). ADHD och långsiktiga utfall i befolkningen.

Den fullständiga referenslistan (inklusive DOI och specifika artiklar) kan fås på begäran via e-post. ADHD-kompassen strävar efter att hålla all information uppdaterad i enlighet med aktuell forskning.